Bilder från Kreta - Mesaraslätten och arkeologiska lämningar där

		Mesaraslätten sedd från söder från vägen till Kalí Liménes. Närmast ses byn Pómbia och längre bort som ett vitt band de sammanvuxna byarna Míres och Kapparianá.
		Mesaraslätten sedd från söder men längre österut från ett ställe i bergen söder om byn Pírgos.
		På en kulle i västra delen av Mesaraslätten ligger de kända lämningarna av det minoiska palatset i Fästós där kung Radamantys härskade. Palatset upptar en yta av 16000 m². I bakgrunden ses Asterousiabergen.
		Den s.k. teatern vid palatset. Vad som egentligen utspelat sig här vet man inte.
	Dessa stora förvaringskrukor har stått här i detta rum i palatset sedan 1500-talet f.Kr. Den cylider med ett hål i sidan som står framför den högra krukan antas vara en pall.
		Denna plats, kanske en minoisk villa eller ett litet palats och kallat Ágia Triáda efter ett närliggande kapell, ligger några kilometer från palatset i Fästos.
		Utanför byn Kamilári på en kulle, belägen några kilometer från Fästos, finns resterna av denna tidigminoiska grav. Graven antas ha varit en kupolgrav, dvs. täckt med ett kupolformat stentak. Omedelbart till höger finns fem mindre och något senare gravar. Fynd härifrån finns på arkeologiska muséet i Heraklion.
		Odeon, ett slags föreläsningssal eller konsertlokal med åhörarbänkar synliga snett upp till vänster om mitten av bilden, från den romerska tiden i Górtis. Den delvis rekonstruerade tegelbyggnaden bakom bänkarna är en övertäckt gång. Läs litet mer om Gortys längst ner på sidan.
		I gången bakom åhörarbänkarna i Odeon i Gortys är väggarna klädda med betydligt äldre kalkstensplattor som suttit på annat ställe tidigare. Inskriptionen på plattorna är gammal dorisk grekiska från tidigare delen av 400-talet f.Kr. och är lagtext. Om man undersöker texten så ser man att en rad går från vänster till höger medan nästa rad går från höger till vänster med spegelvända bokstäver, ytterligare nästa rad går från vänster till höger osv.
		Ruinerna från slutet av 500-talet av Tituskyrkan i Gortys. På sin färd till Rom ska Paulus i Gortys ha tillsatt och lämnat kvar Titus som den förste biskopen på Kreta. Paulus sänder senare ett brev fullt av förmaningar, Titusbrevet som återfinns i Nya testamentet, till honom. Det berättas att kyrkan är byggd över den helige Titus grav. Hans kranium befinner sig emellertid nu, efter att 1669 till 1966 ha varit i exil i Venedig, i kyrkan Ágios Títos i Heraklion.
		Denna kyrka från 1300-talet, som ligger en bit söder om Fästos, heter Ágios Pávlos. Området runt kyrkan, som med åren kommit på allt högre nivå, används numera som begravningsplats. Enligt en legend vilade sig aposteln Paulus här på sin väg från hamnstaden Mátala till huvudstaden Gortys.
		Sandstranden vid Matala vid Mesarabukten längst i väster av Mesaraslätten. Hålorna i klippan har urholkats för att vara gravar hörande till den romerska hamnstaden som låg här. Lämningar efter själva hamnen kan ses på havsbotten utanför. Matala och stranden där har med åren bivit en tämligen exploaterad plats och det rekommenderas att under högsäsong bara göra kortare besök där om man inte uppskattar trängsel och kommers.

	Något om Mesaraslätten
	Mesaraslätten, eller kortare bara Mesará, mitt på södra delen av Kreta har fått sitt namn av att den till större del avgränsas av berg. Mesara betyder "mittibland bergen", av grekiska mésa, mitt i, och óri, berg. Bergen eller snarare bergskedjorna som avgränsar slätten är i norr Idí, i öster Díkti och i söder Asteroúsia. I väster avgränsas slätten av havet som där kallas Mesarabukten. I väster finns det också några mindre berg eller snarare kullar. Slätten är ung. 50 km i väst-östlig riktning och i norr-söder varierar storleken från 5 till 15 km.
	Mesara, som ursprungligen var en havsvik, är Kretas största och bördigaste slätt. Där odlas det mesta, bl.a. citrusfrukter, oliver, vete, grönsaker (framför allt tomater och gurka), vattenmeloner, honungsmeloner och på senare år har odling av kronärtskocka också blivit vanlig. Odling av grönsaker sker både på friland och i stora växthus för skörd på den kallare delen av året. Slätten har ett ganska torrt klimat så konstbevattning används mycket.
	Mesara har varit bebott sedan stenåldern och det finns åtskilliga arkeologiska fyndplatser. Den absolut mest kända platsen av alla är givetvis det minoiska palatset vid Fästós. Lämningarna av staden Górtis, ung. mitt på slätten, är ett annat betydande arkeologiskt område. Gortys var bebott redan vid tiden för Fästospalatsets storhetstid för att runt 500-talet f.Kr. ha blivit ett ställe större än Fästos med omkringliggande bebyggelse. På 200-talet f.Kr. intas Fästos av en armé från Gortys och Fästos förlorar därmed det sista av sin betydelse.
	När romarna intar Kreta år 67 f.Kr. gör de Gortys till Kretas huvudstad. Det romerska Gortys hade både Mátala och Lendas som hamnar. Gortys blev en stad med ståtlig bebyggelse över en stor yta. På 820-talet intas Kreta av araberna och Gortys förstörs helt utom en enda byggnad som fick stå orörd, nämligen Tituskyrkan som delvis står kvar ännu och kan beses. Gortys omfattade ett mycket större område än det område med Tituskyrkan och Odeon som idag är inhägnat. Åtskilliga lämningar kan ses i olivlundarna runt omkring.