Bilder från den grekiska ön Chalki

		Huvudorten och det enda samhället Nimborió sett från norr.
		Till höger syns kyrkan Ágios Nikólaos med sitt klocktorn och längst ner den stora bryggan med båtarna Nissos Chalki och Nikos Express förtöjda.
		Uppe till höger finns rådhuset med sin breda gavelfasad (huset är kortare än bredden på gaveln) och till vänster därom klocktornet, vars klocka inte alltid går rätt. Nere till vänster på bilden, ovanför kajkanten, ligger postkontoret.
		Utsikt från rådhuset, mot öster, en mulen dag. Bergen i bakgrunden ligger på Rhodos. Nedanför masterna ligger Chalkis enda hotell, Hotell Chalki.
		Del av hotellet till vänster och ovanpå kullen de tre väderkvarnar som också ses på översta bilden.
		Nimborio sett mot väster. På bergstoppen till vänster ligger korsriddarborgen och i sluttningen mellan borgen och grönområdet finns, här dolt, resterna av den gamla huvudorten Chorió.
		Hus beläget vid sidan av vägen upp till Chorio. Vägen har det något ogrekiska namnet Tarpon Springs Boulevard. Förklaringen är att chalkibor, som i början av 1900-talet utvandrade till Tarpon Springs i Florida, senare sände pengar hem till sin ursprungsö för att bygga vägen, som dock knappast uppfyller förväntningarna på en boulevard.
		Här är Chorio med den välbevarade korsriddarborgen ovanför.
		Utsikt från Chorio ner mot Nimborio, som ligger nedanför den lilla ön i mitten av bilden. Viken som går in från höger heter Bótamos och har en sandstrand. Ovanför vikens vatten ses kyrkogården som är vackert belägen, med fin utsikt över havet.
		Kyrkan till vänster på bilden ovan. Den är en av många små kyrkor på Chalki, uppgiften att det ska finnas 360 småkyrkor på Chalki känns dock något överdriven.
		En gränd i norra utkanten av Nimborio.
		Utsikten nere, till vänster, där gränden slutar.
		Denna lilla vik, med en anläggning med fiskeanknytning, ligger på Chalkis östra sida.
		En vägkant om våren, vid vägen upp till Chorio.

	Kort beskrivning av Chalki
	Chálki, som tillhör Tolvöarna, är en bergig (det högsta berget Profeten Ilias är 518 m ö.h.) och till stor del karg ö, även om det finns områden med en viss grönska. En del åkrar finns också, men de odlas inte i någon större utsträckning numera. Chalki har en yta av 28 km², har c:a 300 invånare och ligger 8 km väster om Rhodos och är därmed den närmaste bebodda ön till Rhodos. Ön har inget eget vatten av betydelse, utan vattnet fås (detta gäller även några andra av Tolvöarna) per tankbåt från Rhodos. Det lär ha funnits mer sötvatten, men då man borrade för att få mer så borrade man så djupt att man fick in saltvatten och förstörde den tillgång som funnits. I närheten av Chalki finns den mindre ön Alimniá, som endast har några få hus. Dessutom finns flera smärre öar i området.
	Det enda sättet att ta sig till Chalki är med båt. Dagligen går en av båtarna Nissos Chalki (tar fem mindre bilar) eller Nikos Express (tar två mindre bilar) tur och retur till Kámiros Skála på Rhodos' västkust. En större bilfärja lägger till tre gånger i veckan, i vardera riktningen, på sin färd Pireus - Kreta - Kassos - Karpathos - Rhodos - Kreta - Pireus. Dessutom kommer en bärplansbåt en gång i veckan, närmast från Rhodos, och den vänder efter några timmars uppehåll tillbaka. För olycksfall finns en helikopterlandningsplats.
	På Chalki finns endast ett samhälle, huvudorten Chalki, eller Nimborió som den egentligen heter. Nimborio grundades under tredje fjärdedelen 1800-talet av invånare från den gamla huvudorten Chorió, som ligger några kilometers väg uppe i bergen. Det är ett nu praktiskt taget helt övergivet ställe med endast något enstaka beboeligt hus och kyrkan Ágios Nikólaos. För övrigt finns bara ruiner kvar av den forna bebyggelsen. På toppen av berget, i vars sluttning Chorio ligger, finns en ganska välbevarad korsriddarborg. Betydligt längre bort än Chorio ligger klostret Ágios Ioánnis, där det enligt uppgift ska gå att övernatta.
	För den som vill ha en mycket lugn semester utan varje slag av arrangerade nöjen är Chalki den idealiska platsen. Det finns bara ett och, till det yttre åtminstone, ganska ocharmigt hotell. Några pensioner finns också, men framför allt så finns det en hel del studior som inrymts i gamla restaurerade hus och som till det yttre inte kan skiljas från de övriga husen på ön. De flesta av de nämnda studiorna hyrs av mindre engelska reseföretag som har charterresor till ön. Numera går det även att komma till Chalki med ett svenskt charterföretag. (Läs en mer personlig berättelse av hur det gick till att få rum på Ckalki.) En del rhodosbor har Chalki som sin sommarvistelse för att få uppleva lugnet och på vintern kan de vara där och fiska.
	Några kaféer, tavernor, livsmedelsaffärer av varierande storlek, två bagerier och en souveniraffär är allt som finns av inköpsställen. Postkontor finns och också bankomat sedan en tid tillbaka. Fordon av något slag går inte att hyra och för övrigt finns det inte många fordon heller, förutom sopbilen och några mindre lastbilar. Sommartid går en liten buss mellan Nimborio och Chorio.
	På andra sidan en liten bergsrygg vid Nimborio ligger en fin sandstrand, Bótamos, som också har en taverna. Det finns en till liten badvik på Chalkis östra sida, Chaniá, som också kan nås till fots, men den är mycket liten. För övrigt ligger vikarna längre bort och nås lättast med båt. Större delen av öns stränder är ganska ojämna klippor.
	Namnet Chalki har omtvistat ursprung, antingen kommer det av de kopparverkstäder som funnits på ön (koppar heter chalkós på grekiska) eller så kommer det av det fenisiska ordet "karki" som betyder mussla. Musslor finns i stor mängd runt öns stränder även idag.
	Under sin storhetstid hade Chalki 4000 invånare, varav de flesta bodde i Chorio. Den viktigaste inkomstkällan då var fiske av tvättsvamp. Svamparna i havet omkring tog så småningom slut och därför flyttade många från ön, bl.a. till Förenta staterna. I mitten av 1980-talet var ön nästan avfolkad. Chalkis övriga historia är i stort sett den samma som de övriga Tolvöarnas. Mer detaljer om den gemensamma historien för Tolvöarna och allmänt om ögruppen finns att läsa i översikten nedan.
	Något om Tolvöarna