När du beträder hemfärden till Ithaka,
så önska dig att lång blir denna resa
och full av äventyr och full av lärdomar.
Kykloperna och Laistrygonerna,
den rasande Poseidon, frukta inte dem,
dylikt skall du inte alls på resan finna,
om du är upphöjd i din tanke och en ädel
känsla griper dig i kropp och ande.
Kykloperna och Laistrygonerna
och vild Poseidon skall du inte möta,
om inte själv du hyser dem i själen,
om inte själen ställer dem framför dig.
Så önska dig att lång blir denna resa,
att många blir de sköna sommarmorgnar,
när du med glädje och med välbehag
löper in i hamnar som du aldrig skådat;
dröj vid feniciernas handelsplatser
och köp av deras eftersökta varor,
pärlemo, koraller, ebenholz och bärnsten
och alla sorters ljuvliga parfymer,
så mycket ljuvliga parfymer som du kan,
och res till många städer i Egypten
att lära dig och åter lära dig av deras vismän.
Håll alltid kvar i dina tankar Ithaka.
Hemkomsten dit är målet och bestämmelsen.
Men skynda därför inte på med resan.
Bättre att den drager ut på tiden länge
och att som gammal man du lägger till vid ön,
rik av det myckna du förvärvat på din färd,
utan att vänta rikedom av Ithaka.
Ithaka har givit dig den sköna resan,
du skulle aldrig seglat bort, om det ej fanns.
Men det har intet mer att giva dig.
Och finner du det fattigt, så bedrar dig aldrig Ithaka.
Vis som du blivit, med så mycken världserfarenhet,
fattar du redan vad det innebär, ett Ithaka.
|
Fastän vi slog sönder deras statyer,
fastän vi avvisade dem ifrån deras tempel,
så är gudarna därför alls inte döda.
O Joniens jord, dig älskar de ännu,
deras själar minns dig ännu.
När en augustimorgon dagas över dig
genomströmmas din atmosfär av deras livskraft;
och ibland drar en eterisk efebisk gestalt,
obestämd, med snabba steg,
fram över dina kullar.
|