Bilder från den lilla byn Koumouli på västra Kreta

Strax före avtagsvägen upp till Koumoúli från vägen ut på halvön Rodopou.

Här närmar man sig Koumouli på den "stora" vägen dit.

Vänder man sig om ser man byn Kamára Kalidonías med bergen på Rodopou som bakgrund.

Fortsätter man vägen fram ligger detta första hus på vänster sida. Man ser att huset verkar bebott, fäst vägen dit är stängslad.

Fortsatt vandring in i byn.

Huset, omedelbart till höger på bilden ovan, verkar inte vara bebott, i alla fall inte under längre tider.

Längre in på byvägen som har skiftande beläggning.

Till höger om byvägen ser det ut såhär en novemberdag.

Vad är en grekisk by utan kläder på ett torkstreck?

Detta nybyggda hus gjorde i alla fall intrycket av att vara bebott, även om det denna dag var tomt.

Nu är vi redan framme vid slutet av byn där det finns en liten öppen plats.

Vid denna plats ligger också det sista huset i byn, som inte är bebott på vintern.

Man kan också närma sig Koumouli från öster. Huset till höger är samma hus som på bilden ovan. I dungen av aleppotallar längst till höger ligger kyrkan som beskrivs längre ner på sidan.

Om man vänder sig om på väg upp mot Koumouli ser man delar av den stora vingård som hösten 2017 inte var färdiganlagd. Till vänster ligger byn Marathokefala.

Vägen från öster är brant och i ganska dåligt skick. Den lämpar sig bäst för vandring.

Efter ett mycket kraftigt regn under dygnet 31 oktober 2016 fick delar av vägen från öster detta utseende och den blev i stort sett okörbar.

Där vägen från öster nått upp till byn ligger kyrkan Ágios Spirídonas. Det är den nordligaste byggnaden i byn.

Kyrkogårdens grind är sängd, men vi öppnar den för att gå in.

Kyrkogården är en skön plats med många aleppotallar som ger solskydd på sommaren. På andra sidan kyrkan ligger den lilla begravningsplatsen.

Klocktornet som är uppfört på det traditionella sättet. Förr låg det inbäddat av kvistar från aleppotallar, som nu sågats ner.

På skylten under klockan kan man läsa att, åtminstone klocktornet, är uppfört 1961 som en gåva.

Inne i kyrkan ser det ut som i liknande kyrkor i trakten. Det något ovanliga är det målade taket.

Den lilla begravningsplatsen som alltså ligger bakom kyrkan.

Gravar med Vita bergen, Lefká Óri, som mäktig fond.

Grekiska gravar har ofta bilder på de som är begravda, vilket är mycket praktiskt. Varför ska man inte kunna se hur de som är begravda såg ut? Lika praktiskt är det att ha konstgjorda blommor.

Utsikt mot öster från kyrkogården. Nägot till vänster om mitten av bilden, på det lilla berget, ligger Metóchi Agía Iríni. För att se mer av och läsa om detta går man till ställets egen sida. Till höger ses den inte färdiga vingård som nämdes ovan. Bergen långt bort till höger är Vita bergen.

Efter en stunds vandring norrut har Koumouli försvunnit bakom det lilla berget. Det är i november och markerna, som förut var torra, har blivit gröna efter höstregnen. Fortsätter man vandringen norrut kommer man till två kyrkor, som ligger en bit bort.
Något om Koumouli
Koumouli är en mycket liten by, där finns inte ens ett kafenío utan bara några hus och en kyrka. Byn ligger definitivt utanför allfarvägarna, visserligen är en av tillfartsvägarna asfalterad, men resten är grusvägar. Bofasta invånare är under tio till antalet, men på sommaren något högre. Koumouli ligger där halvön Rodópou, på nordvästra sidan av Kreta, har sin bas. Givetvis finns det inget speciellt att göra på detta ställe förutom att sätta sig på en av kyrkogårdens bänkar och njuta av lugnet. Bilderna på denna sida är tagna under vandringar till Koumouli under flera år.
O,TI KALO