|
|
|
Ovan: Chora med den venetianska fästningen sedd från norr. Den förstorade versionen av bilden har mer information om det som ses. Längst ner på denna sida finns något om fästningens tillkomst och historia.
|
|
Vänster: Denna och fyra följande bilder är inne ifrån den venetianska fästningen. Här ses kyrkan Panagía Myrtidiótissa (klostret på ön med samma namn finns i del 3) som ligger i allra sydligaste och högsta delen av fästningen. Kyrkan var från början romersk katolsk, eftersom venetianarna var katoliker, för att senare bli ortodox. Alldeles bakom intill ligger ytterligare en kyrka Panagía Orfaní.
|
|
|
|
|
Denna bild är tagen från nästan rakt motsatt håll i förhållande till bilden ovan. Den vita kyrkan till vänster är alltså Panagia Orfani med tornet till Panagia Myrtidiotissa sett bakom. I byggnaden till höger på bilden förvaras historiska dokument som berör Kythira. Under den venetianska tiden var den bostad för den venetianske guvernören. Man når de två kyrkorna genom ett valv i byggnaden.
|
|
|
|
|
Huvudgatan inom fästningen som går från nordväst, borta i bilden, ner mot sydöst och de två kyrkorna.
|
|
|
|
|
|
Den renoverade byggnaden med välvt tak (andra sidan av den ses på bilden ovan) var ursprungligen krutmagasin. De flesta av de forna byggnaderna inom fästningen är dock inte renoverade utan ligger i ruiner. Bakom krutmagasinet ses byggnaden med historiska dokument och vilken var med på tidigare bild.
|
|
|
|
Det finns fler kyrkor inom fästningen, detta är Ágios Ioánnis.
|
|
|
|
Utsikt mot norr över Chora från fästningen. Kyrkan mitt i bilden heter Ágios Ioánnis Theológos.
|
|
|
|
|
Pittoresk gränd med valv i Chora. Vyn är ofta förekommande bland bilder man ser från Chora.
|
|
|
|
|
|
|
Kafé vid det ganska stora torget i norra delen av Chora. Vid torget ligger också de två bankkontor som finns i byn. Tornet tillhör kyrkan Agios Ioannis Theologos som fanns med på bild högre upp på sidan.
|
|
|
|
|
|
Utsikt över Kapsáli från den sydliga delen av fästningen. Den närmaste bukten behöver knappast beskrivas, men där finns rum, tavernor, kaféer och som synes en badstrand, alltså en liten men trevlig turistort. Till höger i bukten finns också en brygga för fartyg, fast numera av mindre betydelse. Den bortre bukten, Píso Gialós, har bl.a. en småbåtshamn.
|
|
|
|
Den venetianska fästningen och delar av Chora sedda från Kapsali.
|
|
|
|
Piso Gialos med småbåtshamnen till höger och bakom den byggnaderna för det som en gång kallades Lazarétto och var ett isolationssjukhus färdigt 1817. Det var främst avsett för att besökare till Kythira, som misstänktes vara bärare av kolerabakterier, skulle vistas där en tid i karantän. Byggnaderna är numera i privat ägo.
|
|
|
|
På bergväggen ovanför Kapsali ligger det före detta munkklostret Ágios Ioánnis o en krimnó (Johannes den helige i branten) vilket byggdes omkring 1630. Det påstås att aposteln Johannes började skriva Uppenbarelseboken (Apokálipsis) på denna plats innan han kom till Patmos.
|
|
|
|
|
|
Något mer om Chora och dess fästning
|
|
|
Chóra är huvudort och administrativt centrum för Kythira, men är inte den största orten på ön med sina omkring 450 invånare. Det finns förhållandevis få affärer och ovanligt nog, för ett grekiskt samhälle av denna storlek, inte ens ett bageri (för den orolige kan nämnas att det finns bröd att köpa i de få livsmedelsaffärerna!). Vill man ha ett större utbud av varor får man bege sig till Livádi som ligger några kilometer norrut. För den som är intresserad av arkeologi finns i alla fall ett arkeologiskt museum som ligger vid norra infarten, där finns fynd både från Kythitra och Antikythira.
|
|
|
Den venetianska fästningen är som framgår av namnet byggd efter det att venetianarna kommit till ön år 1204. Troligen har det funnits befästningar här före 1238. Det är också möjligt att det redan omkring 1150 fanns någon form av byzantinsk fästning på stället. Emellertid tog det flera hundra år för fästningen att få den omfattning man nu kan se och 1503 brukar anges som det år då den var färdig. Detta hindrar emellertid inte att det senare utförts reparationer och ändringar, de senaste i början av 1800-talet.
|
|
|
Då den tidigare huvudstaden Paleochora (se del 7) förstörts av Barbarossa år 1537 behövde venetianarna en ny och säkrare plats för sitt styre. Då föll valet på den existerande fästningen, vars inre fick ytterligare byggnader. Efter hand sökte sig också kythirabor hit för att bo säkrare inom murarna, men med tiden blev det för trångt där, så man var tvungen att börja bygga utanför murarna. Något om detta går att läsa i texten till den förstorade bilden högst upp på sidan.
|
|
|
Mer om Kythira finns på öns startsida.
|
|
|
Del 1 Del 2 Del 3 Del 4 Del 5 Del 6 Del 7 - Start
|
|
|
|
|
|
|
